China-Sichuan-Songpan
Jag nu befinner jag och Sofie oss i Songpan, en by som ligger 3-4h med buss fran Juizhaigou. Resan hit var mysig till en borjan (tills vi akte pa den skumpiga oklara vagen) och naturen var helt otrolig. Vi akte forbi sma tibetanska byar och annu mer snotackta berg. Songpan hogt upp, pa over 4000m, sa det blev mest uppfor pa var resa hit.
Nar vi kom hit traffade vi en australiensare som visade sig vara en sjutusans backpacker. Han berattade att han har rest och arbetat i Europa i 4 ar och sedan rest 2 ar i Afrika. Det ar alltid roligt att traffa nya manniskor och det ar en av fordelarna med att resa som backpacker.
Australiensaren slog folje med oss och vi checkade in pa vart hostel samt bokade ridtur. Vi bestamde oss ganska snart for att vara ute en dag istallet for tva dagar med en natts overnattning da det visade sig bli riktigt kallt pa kvallarna. Det visade sig vara ett bra beslut!
Resten av dagen gick vi runt i byn, besokte deras egna "Great Wall" och gick in i sma butiker i gamla stan. Songpan ar en riktigt mysig stads och den tibetanska influensen marks tydligt. Pa gatorna saljs tibetanskt brod som bade ar gott och billigt. I de sma affarerna saljer de tibetanska smycken och klader for invanarna i byn, inte bara for turister som pa de flesta andra stallen. Det enda minuset ar att det ar riktigt dammigt har av nagon anledning. Apropa det, igar saakte en langtradare forbi som maste ga pa kol elelr nagot liknande eftersom den lamnande efter sig ett stort svart rokmoln som jag och Sofie fick springa och gomma oss for. Helt sjukt!
Hur som helt gick vi till sangs tidigt for att orka med morgondagens aktivit- en ridtur i bergen till ett kloster.
Sa pa morgonen motte vi upp var guide-en av byinvanarna- och vi blev tilldelade en varsin hast. Bade jag och Sofie hade tur och fick de finare hastarna tillskillnad mot de som skulle pa 3 dagars-turen vilkas hastar inte var lika roliga.
Jag och Sofie pa vara springare. Tyvarr sa missade guiden att fa med
vara tappra hastars huvuden, men gulliga var dem. Haha.
Vi borjade med att rida upp i bergen och pa vagen motte vi tjurar, kor och grisar. Jag som red forst fick saklart mota dessa "faror" forst. Okej, sa farligt var det inte, tjurarna flyttade pa sig direkt nar vi kom.
Redan i borjan av turen sa borjade det regna, men det besvarade oss inte da vi fick lana regnponchos. Dessutom sa bidrog regnet till att skapa en annu haftigare miljo med en latt dimma over bergen. Utsikten var aterigen helt fantastisk och omojlig att beskriva med ord.
Jag pa hastryggen. Bakom mig har jag Sofie och var guide som
sjong tibetanska folkvisor.
Efter 2h pa hastryggen kom vi fram till en liten tibetansk by, som troligen inte hade fatt besok av manga vasterlanningar. Alla byinvanarna kom for att granska mig och Sofie och de var valdigt vqalkomnande. I byn pratar de dock inte Mandarin utan tibetanska sa det var svart att gora sig forstadd, vilket ledde till manga skratt.
I byn var det uppdelat mellan kvinnorna och mannen. Jag och Sofie blev inbjudna till kvinnornas del dar vi fick lunch, en soppa pa kal, potatis, nudlar, lok och lite kryddor. Det var mysigt att sitta vid spisen (en platta over den oppna elden) och varma sig lite. En av de tibetanska kvinnorna var helt fascinerad over mina fingrar, som jamfort med hennes var valdigt smala och hon holl pa att jamfora vara hander.
Jag, Sofie (som ar nagot blota i haret) och den tibetanska kvinnan som
var fascinerad over mina fingrar. Efter att ha anvant tecken och gester
kom vi fram till att hon var strax over 40 ar gammal.
Efter lunchen, som var helt ok, sa gick jag och Sofie pa en liten promenad genom den lilla byn. Vi kom fram till ett kloster och en munk som pratande "putong hua", standard kinesiska, valkomnade oss in. I klostret satt ett tio-tal munkor som satt i morket bland stearinljusen och mediterade (det lat som de sjong) samtidigt som en munk slog pa en trumma. Det var riktigt maktigt!
Munkarna som mediterar i klostret. Helt klart en one-in-a-life time-upplevelse.
Sa jag och Sofie haft en helt otrolig upplevelse i Kina som jag aldrig kommer att glomma. Varan turridning till den tibetanska byn var helt otrolig och det var kul att se en annan del av Kina. Som sagt, denna upplevelse kommer jag aldrig att glomma...
Nar vi kom hit traffade vi en australiensare som visade sig vara en sjutusans backpacker. Han berattade att han har rest och arbetat i Europa i 4 ar och sedan rest 2 ar i Afrika. Det ar alltid roligt att traffa nya manniskor och det ar en av fordelarna med att resa som backpacker.
Australiensaren slog folje med oss och vi checkade in pa vart hostel samt bokade ridtur. Vi bestamde oss ganska snart for att vara ute en dag istallet for tva dagar med en natts overnattning da det visade sig bli riktigt kallt pa kvallarna. Det visade sig vara ett bra beslut!
Resten av dagen gick vi runt i byn, besokte deras egna "Great Wall" och gick in i sma butiker i gamla stan. Songpan ar en riktigt mysig stads och den tibetanska influensen marks tydligt. Pa gatorna saljs tibetanskt brod som bade ar gott och billigt. I de sma affarerna saljer de tibetanska smycken och klader for invanarna i byn, inte bara for turister som pa de flesta andra stallen. Det enda minuset ar att det ar riktigt dammigt har av nagon anledning. Apropa det, igar saakte en langtradare forbi som maste ga pa kol elelr nagot liknande eftersom den lamnande efter sig ett stort svart rokmoln som jag och Sofie fick springa och gomma oss for. Helt sjukt!
Hur som helt gick vi till sangs tidigt for att orka med morgondagens aktivit- en ridtur i bergen till ett kloster.
Sa pa morgonen motte vi upp var guide-en av byinvanarna- och vi blev tilldelade en varsin hast. Bade jag och Sofie hade tur och fick de finare hastarna tillskillnad mot de som skulle pa 3 dagars-turen vilkas hastar inte var lika roliga.
Jag och Sofie pa vara springare. Tyvarr sa missade guiden att fa med
vara tappra hastars huvuden, men gulliga var dem. Haha.
Vi borjade med att rida upp i bergen och pa vagen motte vi tjurar, kor och grisar. Jag som red forst fick saklart mota dessa "faror" forst. Okej, sa farligt var det inte, tjurarna flyttade pa sig direkt nar vi kom.
Redan i borjan av turen sa borjade det regna, men det besvarade oss inte da vi fick lana regnponchos. Dessutom sa bidrog regnet till att skapa en annu haftigare miljo med en latt dimma over bergen. Utsikten var aterigen helt fantastisk och omojlig att beskriva med ord.
Jag pa hastryggen. Bakom mig har jag Sofie och var guide som
sjong tibetanska folkvisor.
Efter 2h pa hastryggen kom vi fram till en liten tibetansk by, som troligen inte hade fatt besok av manga vasterlanningar. Alla byinvanarna kom for att granska mig och Sofie och de var valdigt vqalkomnande. I byn pratar de dock inte Mandarin utan tibetanska sa det var svart att gora sig forstadd, vilket ledde till manga skratt.
I byn var det uppdelat mellan kvinnorna och mannen. Jag och Sofie blev inbjudna till kvinnornas del dar vi fick lunch, en soppa pa kal, potatis, nudlar, lok och lite kryddor. Det var mysigt att sitta vid spisen (en platta over den oppna elden) och varma sig lite. En av de tibetanska kvinnorna var helt fascinerad over mina fingrar, som jamfort med hennes var valdigt smala och hon holl pa att jamfora vara hander.
Jag, Sofie (som ar nagot blota i haret) och den tibetanska kvinnan som
var fascinerad over mina fingrar. Efter att ha anvant tecken och gester
kom vi fram till att hon var strax over 40 ar gammal.
Efter lunchen, som var helt ok, sa gick jag och Sofie pa en liten promenad genom den lilla byn. Vi kom fram till ett kloster och en munk som pratande "putong hua", standard kinesiska, valkomnade oss in. I klostret satt ett tio-tal munkor som satt i morket bland stearinljusen och mediterade (det lat som de sjong) samtidigt som en munk slog pa en trumma. Det var riktigt maktigt!
Munkarna som mediterar i klostret. Helt klart en one-in-a-life time-upplevelse.
Sa jag och Sofie haft en helt otrolig upplevelse i Kina som jag aldrig kommer att glomma. Varan turridning till den tibetanska byn var helt otrolig och det var kul att se en annan del av Kina. Som sagt, denna upplevelse kommer jag aldrig att glomma...
Kommentarer
Trackback
